...det blev tätt mellan kusinträffarna. Det tillhör inte vanligheterna men oo så trevligt. Min äldsta bror med sina tjejer kikade förbi lite spontant för en tacokväll. Lillemannen vart överlycklig och njöt för fullt av att huset fullt av små tjejer 💕
..har vi hunnit med idag. Vi åkte lite spontant till brorsan för att kolla in deras nya (jätte)hus och för att träffas givetvis. Blir ju inte alltför ofta tyvärr.
Så mysigt att få krama om syskonbarnen och bara sitta och prata med svägerskan om allt och inget. Jag kan sakna att inte ha dem närmare. Men då får man njuta desto mer när man äntligen ses.
Nu har vi ätit gott med pappa medan min mamma sliter på jobbet.
...med middag och kvällsdopp. Så ljuvligt (men K A L L T !)
Nu förbereds för nästa helgs kalasande...
...är en passande beskrivning för idag. Migrän, illamående, extrem trötthet...men det var det värt för gårdagens galej!
Nu är äntligen möhippan över och jag kan se fram emot bröllopet. Det här varit mycket planerande, hit och dit för att snickra ihop en dag som bruden skulle tycka om. Och det gjorde hon! Och vi andra oxå! En sån skön dag med frukost ute i solen, ridning i skogen, bakning och pyssel i trädgården och sen avslutade vi det hela med en grillfest tillsammans med svensexegänget.
Men idag har jag fått betala för det hela. Jösses vilken migrän. Men nu, lagom till läggdags har den börjat lägga sig...
God natt!
..världen!
...har vi haft idag. Från morgon till kväll. Vi har haft det underbart med familjen och sen lite mer familj som överraskade. Jag är röd som en räka, mannen lätt ros och lillemannen så där härligt trött som man blir efter en heldag ute.
Nu ska vi bara ladda om för ännu en dag med äventyr och frisk luft.
...tänk att en och samma lilla hund kan se så annorlunda ut. Som nybadad ser hon för hemsk ut, så hemsk att hon själv ser ut att skämmas. Men med en napp i munnen blir det en helt annan hund. Kan tilläggas att nappen snodde hon åt sig i ett obevakat ögonblick...
Den här lilla molntussen är för övrigt lillemannens sällskap nu när både mamman och pappan jobbar dagtid.
...med de bästa människorna.
Vi åkte ner till campingen jag och mina grabbar för att träffa lite vänner. En hemvändare och de "vanliga" att bara sitta i gräset med en glass och bara prata om allt och inget är ganska underskattat.
Mitt bland vännerna saknade jag ändå en gamla vän jag träffar alltför sällan!!! Nån gång ska jag bättra mig, jag måste bara komma ifatt mig själv innan jag kan göra såna "ansträngningar". Det borde ju inte alls va nån ansträngning...men just nu är det lite så. Det är så mycket annat så hjärnan är helt slut och orkar inte mer än nödvändigt. Men nån gång ska jag sluta skjuta saker på framtiden...och helt enkelt skjuta mina dåliga ursäkter och bara göra. Men sen...ska bara...
...jag älskar verkligen att åka bort på små minisemestrar men det är inget mot känslan att få komma hem igen. Det är så skönt att kunna luta sig tillbaka i soffan i sitt eget hem.
Den mindre roliga sidan av att få komma hem är att imorrn gå till jobbet. Och eftersom lilleman ännu inte börjat på dagis (en månad kvar) får han vara hos farmor hela dagarna. Vad skulle vi göra utan farmor & mormor?!!
Nej nu ska vi söndagsmysa här hemma!!
...är vår grej den här sommaren. Nu i egen är det så daxs igen. Den här gången till östkusten och svärföräldrarnas husvagn.
Det är ljuvligt här. Varmt, lugnt och avslappnat. Ser fram emot en långa dag i solen imorrn!
...men det får väl gå bra ändå. Skulle springa nu ikväll, vart sugen på det hela dan. Sen sa det bara PANG och så kom smärtan i magen. Så jag ligger nerbäddad i sängen (kl. är 20.00) sedan en bra stund tillbaka och hoppas på att allt är bättre imorgon...
Har ju mysigt sällskap iaf!
...men nu kan man väl iaf säga att jag invigt mina nya friluftskläder med råge?!!
Två rejäla turer men hundar och man i skogen. Tårna är ömma men hjärtat lyckligt. Imorrn kommer dessutom lillemannen hem efter en fyra dagar/tre nätter lång semester hemma hos mormor & morfar. Jag längtar!
...ganska så iaf.
Börjar få rutin på att springa nu. Tre gånger i veckan à ca 2km. Är lika förvånad varje gång jag är ute, "är det verkligen JAG som är ute och springer?!!" Men vilken lycka när man är klar!
...det blir något skrivet här. Jag vet inte vad det är som gör att det är trögt. Men nu ska jag försöka bättra mig.
Men vad vill Du som läser läsa om?